no comments
i dont even know what to say. mitt liv har över natten tagit en stor vändning. jag har verkligen fått sett igenom folks yttre, fått sett vilka som är äkta, och vilka som inte är det. ni vet den dära känslan man får, när man känner, att nu har jag verkligen funnit nån jag kan dela allt med ? den känslan och tilliten hade jag till några personer. men nu är alla dessa borta. och jag vet inte ens vad jag har gjort för att förtjäna detta. visst, jag är verkligen inte guds bästa barn, men vafahn, vem ÄR det egentligen ? men vi alla måste iaf uppföra oss som människor. vilket ingen i min krets verkar göra nu. allt är skakigt, upp och ner. men nu vet jag iaf vilka jag kan lita på, och vilka jag ska putta åt sidan. jag vet vilka jag ska låta försvinna ut ur mitt liv utan att fälla tårar. för människor som gör så mot mig är inte ens värda det. men av alla svåra stunder lär man sig något bra. jag har inte alltid haft svårt att lita på människor, men nu, är de helt omöjligt.
igår låg jag i badkaret, bara för att få mig själv att stanna lugnt och sansad. då slöt jag ögonen, och sa om och om igen ; don't open your eyes. don't open your eyes. för jag ville inte se verkligheten.
igår låg jag i badkaret, bara för att få mig själv att stanna lugnt och sansad. då slöt jag ögonen, och sa om och om igen ; don't open your eyes. don't open your eyes. för jag ville inte se verkligheten.
Kommentarer
Trackback
